Scharnet.

Igår var jag på loppis, hittade några fynd. Helst skulle jag vilja byta ut allt i mitt hem mot loppisgrejer. Det är ju en helt fantastisk värld av grejer - det känns mer personligt. Jag började lite fint igår att fundera över vad jag ville ha och kom fram till att för det första vill jag ju kunna bjuda de gäster som kommer hit på kaffe i en helt ljuvlig kopp från en underbar servis. Det ska vara lite tantvarning över det hela - det är hela charmen. Så jag letade upp den här servisen med 12 koppar + fat, assietter, gräddkanna, sockerskål och kaffekanna. Visst är den fantastik. Köpte även tolv silverskedar i fin förpackning till detta. Övriga fynd blev en typisk picknicktermos som kanske har sett ljusare dar [men jag föll pladask] och en matta till hallen. Söndagen var en helt underbar dag tillsammans med Herr Rodin.

Och nu till oturen. Jag är ju [för alla er som inte redan upplevt eller vet om detta] född med otur. Jag råkar faktiskt ut för det mesta. Idag fick jag syn på en spindel som liksom var i vägen för mig i mitt arbete. Så jag skulle ju givetvis ha ihjäl fanskapet [för vem tror på regn och sån skit, och dessutom hellre regn än en levande spindel]. Så jag armerar mig med vapen, en slags grej som jag tror ska göra så att spindeln kolar vippen. Så jag närmar mig spindel-fan med verktyget och precis när jag tror att jag ska ro detta i hamn så hoppar den iväg. Det är alltså en hoppsa-spindel! En hoppsa-spindel som liksom hoppar iväg och sedan försvinner någonstans i tomma intet. I panik letar jag efter fanskapet överallt [spindeln är väl kanske totalt 0,7 cm, så ni kan förstå hur lätt det var att hitta den] och hittar den ju inte. Givetvis får man ju panik när håret kittlar en i örat och på diverse ställen just i denna stund. Ett litet skrik följt av ruffs i håret var allstå befogat. Men tanten som bodde där och hennes tax tittade konstigt på mig när jag vände mig om...de såg ut som om en psykiskt sjuk just hade brytit sig in i deras källare. Jag knallade givetsvis fint där ifrån och låtsades som ingenting!

Tänkte även tillägga att resan till Turkiet var jättehärlig, men även den fylld av en del otur...Återkommer om detta senare. Här är iaf ett litet retigt smakprov på hur skönt det var att komma iväg:


[Gilla min pose på sista bilden. Fick bara bli några i rappet...]

Nu är det natti. Sov gott.